Tegelmäster > Teknik > Murverksprojektering

Murverks­projektering

På Tegelmäster har vi en teknisk avdelning med murverkskonstruktörer. När Tegelmäster får leverera samtliga ingående produkter i murverket erbjuder vi en service som kallas Murverksanvisning.

Utifrån gällande bygghandlingar från arkitekt och konstruktör utför vi en optimering av tegelfasaden för att säkerställa att tegelfasaderna kan uppföras på ett korrekt och riktigt sätt och med rätt ingående produkter.

Vi kommer skapa ett antal ritningar som kommer att skickas ut för granskning av kund, A och K. Dessa ritningar innefattar:

  • Föreskrifter med allmän information kring projektet.
  • Fasader där vi markerat ut var balkar, armering, konsoler m.m. ska placeras.
  • Konsoldetaljer som visar konsolen i snitt samt hur den ska fästas in.
  • Balkritningar till specialbalkar.

Beroende på projektet så kan det hända att inte alla dessa ritningar följer med.

Ritningar kommer alltid att baseras på fasader och detaljer m.m. från A och K. Vi tar ej fram egna detaljritningar och det är kundens ansvar att se till att vi får de ritningar vi behöver.

Efter att våra handlingar varit ute för granskning i 8 dagar kommer det stämplas om till Murverksanvisning (bygghandling) varpå de läggs till grund för entreprenaden.

 

Kontakta konstruktör

Tegelformat

Tegelstenar kommer i en rad olika format.

Det absolut vanligaste formatet idag är det danska formatet. Det förkommer dock även andra format som t.ex. Flensburgformat, Hamburgformat och Kolumba. Här finns en lista över våra vanligaste format.

Tegelförband

För att ett murverk ska samverka måste stenarna överlappa varandra. Det finns sätt för hur man räknar ut hur mycket de minst bör överlappas i Eurokod 6, men som regel kan vi säga att de bör överlappas minst en fjärdedels sten. Murförband som inte uppfyller kraven på minsta överlapp får användas i murverk om erfarenhet eller experimentella data indikerar att de är tillfredställande. En konstruktör bör rådfrågas.

Vilt förband

Tvåskifts munkförband med stående kopp

Fyrskifts munkförband med springande kopp

Tioskifts munkförband med springande kopp

Stapelförband

Blockförband

Kryssförband

Löpförband med 1/2-stensförskjutning

Löpförband med 1/4-stensförskjutning

Hållfasthet

Tegel är bra på att ta upp tryckspänningar, men inte särskilt bra på att ta upp dragspänningar. Nedan kommer en kort förklaring över ett murverks tryckhållfasthet. Fler värden och mer information kan fås i Eurokod 6 samt EKS11.

Tryckhållfasthet

Tegel delas in i ett antal hållfasthetsklasser. Stenarna ligger oftast i klasserna 12, 15 eller 25MPa.

Teglet är dock inte den enda komponenten i murverket. Murbruket har en egen hållfasthet. De vanligaste benämns M10, M2,5 och M1 eller i vardagligt bruk A-, B- och C-bruk. B-bruk är det mest använda murbruket.

Dessa två måste slås samman för att skapa en sammansatt hållfasthet för hela murverket.

T.ex. så har en sten med hållfasthetsklass 15 sammansatt med ett B-bruk med hållfasthetsklass M2,5 ett karaktäristiskt värde på fk = 4,2MPa.

Laster

Principen för murverk är att man vill få ner alla laster till sockeln till skillnad från många andra fasadmaterial som fästs direkt i stommen. Detta ställer lite högre krav på öppningsplacering, men även krav på spännvidden på öppningarna.

Nuförtiden används i princip alltid prefabricerade murstenskift, eller så kallade balkar, över öppningar för att föra ner lasterna på sidorna om öppningarna. Dessa ”balkar” tar ingen last i sig själva utan kräver en viss övermurning. Läs mer om balkar i avsnittet Balkar. Ju högre övermurning, desto högre laster kan balken föra ner i sidorna om öppningen. Förmågan att föra över lasterna till sidorna om öppningarna minskar också ju längre spännvidden blir.

Med andra ord kan man säga att långa spännvidder med lite övermurning ej är bra, medan korta spännvidder med hög övermurning är bra.

Eftersom man vill ta ner alla laster till mark är det viktigt att det finns ett upplag för teglet vid sockeln. Detta bör med fördel lösas genom betongupplag som en konstruktör har beräknat.

Upplag är dock inte endast viktigt vid sockeln. Alltför ofta finns det tegel som går över tak, men det finns inget upplag för teglet på taket. En lösning här kan vara att mura upp LECA-block från bjälklaget och på så sätt får vi ett upplag för teglet.

När det inte finns möjlighet att skapa upplag för tegel på konventionellt vis kan vi projektera fram konsoler som är till för att föra in lasterna till bjälklagen. Läs mer om konsoler i avsnittet Konsoler. Detta ska dock ses som en sista utväg då det är en väldigt dyr och komplicerad lösning bara för att skapa upplag, speciellt när man har möjlighet att skapa upplag på annat sätt.

Väggtjocklek

Dessa värden är rådgivande men bör följas som absolut minimum. En konstruktör ska dock alltid titta på lämpligheten i tjocklek utifrån ett helhetsperspektiv på murverket. Detta kan medfölja att dessa värden måste frångås och att en tjockare vägg måste användas.

Murverksmått

När man projekterar ett hus med tegelfasad är det alltid fördelaktigt att se till att mått mellan öppningar m.m. är anpassade efter formatet på stenen man använder.

Något som är bra att veta är att de teoretiska måtten på stenarna inte alltid stämmer överens med verkligheten. Oftast är stenen lite mindre än vad den teoretiskt ska vara. I Danmark går man alltid efter så kallade modulmått för att anpassa sig efter dessa ”felaktigheter”. För danskt format är dessa mått 240mm i längd och 200mm i höjd. En sten plus en fog ska alltså alltid bli 240mm (228+12=240). Tre stenar plus tre fogar ska alltid bli 200mm i höjd (54+12+54+13+54+13=200mm).

I Sverige följs detta dock ej konsekvent. Fogarna anpassas för att få stenarna att hamna rätt. Murarna är alltså väldigt bra på att gömma att öppningar m.m. inte är anpassade efter tegelstenarna. Murarna kan däremot inte trolla hur mycket som helst. Hänsyn bör alltid tas till storleken på stenarna när man gör sin fönsterplacering m.m. för att murverket ska bli så fint som möjligt i slutändan.

Ladda ner – ”Murverksmått.pdf”

Rörelsefogar

Årsrörelsen i en skalmur är beroende av fukt och temperatur. De rekommenderade värdena för årsrörelsen i tegel i Svealand är 0,40mm/m. För Norrland respektive Götaland ökas respektive minskas detta värde med 0,03mm/m. Dessa värden används specifikt för beräkning av rörelsefogar samt fogbredd.

Dilatationsfogens (Rörelsefogens) uppgift är att ta upp dessa rörelser så att man undviker att sprickor uppkommer i murverket. Placering av dessa dil-fogar beror på höjden på murverket, öppningsmängden samt svaga snitt.

Möjligheterna att ta upp rörelser i sockeln spelar, även den, stor roll för hur lätt rörelserna kan tas upp. För att minska friktionen mellan sockel och tegel kan man lägga ut så kallade glidskikt. Om man inte använder dessa glidskikt ökar friktionen mellan anslutning sockel och tegel vilket kan öka sprickrisken.

Läs mer om dessa i avsnittet Glidskikt.

Valvverkan, balkverkan m.m.

Valvverkan är ett vitt använt begrepp där man syftar på olika verkningssätt för lastöverföring till stöden på sidorna om öppningar. Enligt vår erfarenhet så syftar man oftast på hur det skapas ett fiktivt valv i murverket ovanför öppningar som tar ner lasterna till sidorna om öppningen oberoende av balktyp. I teorin finns det dock fler verkansätt beroende på hur balken eller valvet ovan öppningen utförs, samt hur lång spännvidden är.

De fyra verkansätten

  • Valvverkan
  • Bågverkan
  • Balkverkan
  • Skivverkan

Dessa innehåller olika krav för när de får utnyttjas. Dessa krav går vi inte in på här.

Däremot kan det vara bra för arkitekter och konstruktörer att förstå principen för hur laster tas ner över öppningar i tegel. Läs mer om våra utbildningar med tekniska lösningar och användbara idéer – Brick Academy.

Punktlaster

Det finns en uppfattning om att om man får in en liksidig triangel över en öppning utan att någon öppning (t.ex. fönster) kommer i vägen, så klarar sig balken utan beräkning då ett ”valv” har skapats. Detta är dock bara en del på vägen. Man ska även placera en kvadrat över öppningen där sidorna på kvadraten är lika med öppningsmåttet.

Alla punktlaster som hamnar innanför den liksidiga triangeln ska räknas som punktlaster och alla punktlaster som hamnar innanför kvadraten, men utanför triangeln kan omräknas till utbredd last enligt bilden.

 

 

Jämnt utbredd last

Vid höga överbyggnader där punklaster ej hamnar inom det kvadratiska området begränsas inverkan av jämnt utbredd last till att gälla egentyngd samt nyttig last som ligger inom höjden h=lc.

Observera att dessa endast fungerar fullt ut i specifika fall och man ska alltid kolla på murverket som helhet. Dessa ”regler” kan dock vara en bra utgångspunkt för hur man ska utforma öppningarna i en fasad för att slippa konsoler och istället kunna ta ner lasterna till sockeln.

Övermurning

Tegelbalkar, eller prefabricerat murstensskift som det egentligen ska benämnas, tar inga laster av sig självt utan kräver en viss övermurning av tegelskift för att klara sig. Ju fler skift som är ovan balken, desto längre spännvidder samt högre laster kan den klara att fördela ut till upplagen på sidorna om balken.

Här visas en rådgivande tabell över minsta antal skift, inklusive balken, som bör användas.

Tidlöst och vackert

Tegelmästers fasadtegel kommer från anrika tegelbruk som garanterar högsta kvalitet, både vad gäller hållbarhet och estetik.

Det hållbara valet

Tegelmäster samarbetar med leverantörer som producerar marktegel utifrån den allra bästa leran.

Se teglets möjligheter

Bli inspirerad av vad som är möjligt att skapa med tegel. Här har vi samlat inspiration som du kan ta del av.

Vill du snacka tegel?
Hör av dig till oss

phone
chat